Introduktion – Pedagogens utmaningar och möjligheter med särskilt begåvade elever

Fotograf: Anna Ledin Wirén

Föreläsningen tar avstamp i Mona Liljedahls nyligen släppta bok om pedagogik för särskilt begåvade elever och erbjuder första hjälpen – ett pedagogiskt ABC – för verksamma inom förskola och skola, och kopplar till såväl Skolverkets stödmaterial som SKLs handlingsplan.

Även en särskilt begåvad elev behöver stöd och vägledning och kommer inte alltid själv att aktivt efterfråga att bli stimulerad och motiverad. Detta är därför något som skolan måste arbeta medvetet med. Som pedagog är det viktigt att kunna möta behov av holistiskt lärande och inte fastna i traditionell fragmentiserad undervisning som byggs nerifrån och upp. Det är också viktigt att känna igen särskilt begåvade barns varningstecken på uttråkningssyndrom (”boreout”), intellektuell utmärgling och frustration.

Denna föreläsning kommer bland annat att beröra miljöanpassning, stödstrategier, kunskapstestning och inte minst det som Mona framhäver som det mest centrala i arbetet med särskilt begåvade elever, nämligen att som pedagog bära de rätta glasögonen för att se och möta dessa spännande elever.

Ladda ner slides (pdf-format): Brainchild Pro 2017 Introduktion

Mona Liljedahl

Mona är författare till Särskilt begåvade elever, den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv. Just nu skriver hon en uppföljande bok om förskolan, med planerad utgivning våren 2018.

Leg. gymnasielärare i svenska och engelska. Arbetar som speciallärare/specialpedagog vid MediaGymnasiet, Nacka Strand. Konsult för Filurum och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.

Läs mer:

Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.

Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.

Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.

Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.

Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.

Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.

Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever

Monas föreläsning från Brainchild 2a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.

Med rätt att utmanas i en skola för alla

Jag heter Annika Thyberg, jobbar som matematikutvecklare i Karlstads kommun och är förstelärare i matematik på Rudsskolan. Min lärargärning startade efter avslutad lärarexamen på Karlstads universitet 1997 och jag har därmed varit verksam lärare i 19 år, på högstadiet, i ämnena ma, no och teknik.

När jag 2014 blev matematikutvecklare var en av mina uppgifter att vara kontaktperson för SKL:s matematiksatsning, som startades upp med sex andra kommuner 2012. Arbetet med SKL:s handlingsplan för särskilt begåvade elever var då i sin slutfas och implementering av planen diskuterades flitigt i nätverksgruppen. Jag fick ansvaret att sprida detta arbete i Karlstads kommun. I detta arbete kom jag i kontakt med Elisabet Mellroth, som är expert inom området särskilt begåvade elever. Under 2014-2015 deltog jag som en av sju deltagare i en forskarcirkel om särskild begåvning, med fokus på uppgifter, identifikationsprocessen, nöjdhets- och motivationsfaktorer. Hösten 2015 startade Elisabet ett skolutvecklingsprojekt med namnet ”Med rätt att utmanas”. Det är detta projekt som är fokus för föreläsningen.

Syfte och mål i mitt arbete som matematikutvecklare:

• Initiera och stötta insatser som leder till matematikutveckling med kvalitet i Karlstads kommun.
• Matematiken i Karlstads skolor genomförs med god kvalitet hos både områdeschef, rektor, pedagog och elev.
• Höga förväntningar och höga resultat i matematik. Hög måluppfyllelse.
• Lärare, rektorer, förskolechefer, skolområdeschefer, skolchef, utvecklingsstöd och politiker gemensamt bidrar till att elevernas matematikkunskaper förbättras, genom att utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utveckla undervisningen.
• Elever blir bättre i matematik – resultaten analyseras via resultatdialog.
• Förbättrad undervisningskultur med kollegialt lärande, variation och som utgår från forskning och beprövad erfarenhet samt kurs- och ämnesplaner, ämnesmetodiskt med kvalitet och med reflektioner om upplägg, genomförande och efterarbete – mäts via kvalitetsanalys.
• Förbättrad fortbildningskultur med insatser som utgår från behov är konstruktiv, dynamisk, tillitsfull och kollegial – mäts via kvalitetsanalys.

  Nyckelstrategier i mitt arbete bygger på:

1. Bedömning för lärande. Dylan William
2. Synligt lärande. John Hattie
3. Fast eller öppet mindset. Carol Dweck
4. Problem med öppet slut. Linda Sheffield
5. Rika problem. Linda Sheffield
6. Lärandeobjekt-undervisning. – lära ett moment i ett ämne, inte några sidor i en bok. Skolverket
7. Stor utmaning med hög support i undervisning. Skolverket
8. Undervisning med förtest och sluttest. Madeleine Löwing
9. Att lära genom diskussion. Lev Vygotskij
10. Hög förmåga – förhållningssätt eller ”approach”. P-O Bentley
11. Lära genom misstag. Jo Boaler
12. Lära genom ”belonging” Dan Schwartz

SKL Handlingsplan Särskilt begåvade barn och elever 2016
Publikation: En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning inom matematik

Kontakt: annika.thyberg@karlstad.se
Telefon: 054-540 29 17 / 070-603 44 90

Specialpedagogik och handlingsplan

Att vara särskilt begåvad i den svenska skolan är inte så enkelt som det kan låta. Under lång tid har nämligen även vi specialpedagoger i vårt specialpedagogiska arbete fokuserat på att stödja och anpassa lärmiljön kring elever som ligger i normalfördelningskurvans vänstra del och kring de elever som p.g.a. olika funktionsnedsättningar möter utmaningar i sin inlärning och skolgång.

Så hur ser Specialpedagogiska skolmyndigheten idag på uppdrag gällande elever med särbegåvning? När och på vilka sätt kan SPSM bistå skolor och skolhuvudmän i särbegåvningsfrågeställningar? Det är vad den här föreläsningen kommer att utgå ifrån och ge svar på.

Pia Rehn

Ped.mag, arbetar som rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Hon har sina rötter i och har utbildats i Finland, och hennes perspektiv på den svenska skolan kan därför liknas vid en engagerad supporter och tillika kritisk vän. Pia har arbetat vid Åbo Akademis övningsskola med handledning av lärarstuderande och är i alla lägen den genomtänkta didaktikens förespråkare.

I Sverige har hon undervisat i engelska och svenska på högstadiet och arbetat som utredande specialpedagog på Karolinska universitetssjukhuset. Hon har också lärt känna den kommunala spelplanen, först via en tjänst som specialpedagog i Ekerö kommun och därefter vid den centrala utbildningsförvaltningen i Botkyrka.

Idag stöttar Pia främst skolor och skolhuvudmän i deras arbete kring elever med explosiva beteenden, låg skolmotivation, språkstörningar och särskild begåvning. Fråga henne gärna om vikten av goda relationer och förhållningssätt och du är intresserad av ett längre samtal.

Material som nämndes under föreläsningen

SR – Kropp och själ (radioprogram om särskild begåvning)

Begåvningstestning

Att som förälder besluta om barnet ska testas är inte det lättaste då det även bland psykologer råder delade meningar om i vilka lägen testning är motiverat. Psykologerna Linda och Nina har i sina yrkesroller sett hur testning har gjort stor nytta för många särskilt begåvade barn och kommer, med exempel från verkliga livet, att berätta om anledningar att initiera en utredning och vilka fördelar de ser med att låta testa sitt barn.

Du kommer få information om WISC – ett brett använt och erkänt begåvningstest som ger en detaljerad begåvningsprofil. Du får dessutom höra om hur testresultatet kan användas i skolan för att förbättra barnets situation.

Två anonymiserade röster från föräldrar som låtit testa sina barn:

”Resultatet var verkligen omtumlande, men gjorde så att många pusselbitar till sist föll på plats” 

”Skolan får inte begära testning för att göra anpassningar, men vi fick ett helt annat bemötande från rektor och lärare efter att vi hade svart på vitt att särbegåvningen inte bara var något vi hade inbillat oss”

Linda Ankartjärn är legitimerad psykolog och verksam som skolpsykolog, där hon främst
gör begåvningsutredningar, samtidigt som hon arbetar på en privat mottagning i Hornstull.

Linda har sedan tidigare erfarenhet som barnpsykolog inom ”första linjens” psykiatri.

Nina Elfström är legitimerad psykolog med erfarenhet från att ha arbetat inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting. Är nu anställd som skolpsykolog i Sollentuna kommun. Driver även en mottagning för särbegåvade.

Mer info på psykolognina.wordpress.com. Medförfattare till boken “Anknytning. Om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn” av Kay Karlsson. Arbetade tidigare som journalist i 12 år.

Begåvningstestning

Om att upptäcka de högbegåvade barnen i skolan. Psykologerna Linda och Nina berättar om begåvningstestning. I föreläsningen ges svar på varför barn behöver testas av psykolog, kunskap ges om begåvningstestet WISC samt hur resultatet kan användas för att optimera anpassningar för barnet i skolan. Inte minst ges ökad förståelse för skolpersonal i bemötandet av barnet.

Linda Ankartjärn är legitimerad psykolog och verksam som skolpsykolog, där hon främst
gör begåvningsutredningar, samtidigt som hon arbetar på en privat mottagning i Hornstull.

Linda har sedan tidigare erfarenhet som barnpsykolog inom ”första linjens” psykiatri.

Nina Elfström är legitimerad psykolog med erfarenhet från att ha arbetat inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting. Är nu anställd som skolpsykolog i Sollentuna kommun. Driver även en mottagning för särbegåvade.

Mer info på psykolognina.wordpress.com. Medförfattare till boken “Anknytning. Om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn” av Kay Karlsson. Arbetade tidigare som journalist i 12 år.

Metoder, bemötande och frasering utifrån Kazimierz Dabrowskis five overexcitabilities

På Tekniska museet den 20 november vill jag förmedla metoder, bemötande och frasering runt ett kärt ämne. Jag kommer att presentera den polske psykologen Kazimierz Dabrowski och hans fem intensiteter. Vad vissa ser som problem ser Dabrowski som talanger och jag håller med.

Att ha intellektuell, fantasins/visualiserandets, sinnenas, psykomotorisk eller känslomässig intensitet eller flera kombinationer av intensiteterna är enligt Dabrowski en form av talanger människor får leva med. Min inställning som pedagog och förälder är att då får vi lov att lära oss hantera det. I vissa barns fall kan dessa intensiteter bli starka och som förälder och pedagog måste vi tala om och göras medvetna om verktyg för att hjälpa barnen att få utveckla sina förstärkta talanger utan att må dåligt. Det är ju meningen att barn ska må bra och få använda sin kapacitet som vuxna för att berika samhället med sina förmågor.

Barn med särskild begåvning uppvisar även talanger inom de områden som Dabrowski beskriver. Det finns särskilt begåvade barn som kan hantera sina kroppar och händer på ett ovanligt välutvecklat sätt tidigt. Det finns barn som hittar på otroliga berättelser och teser med hjälp av sina förmågor att fantisera/visualisera. Det finns barn som känslomässigt engagerar sig starkt i världsfrågor eller uteliggarens situation tidigt i livet eller regler vid lekar på skolgården. Det finns barn som inte kan ha kläder i vissa material eller upplever lukter och smaker så starkt att det påverkar deras beteenden i hemmet eller i ett klassrum eller i en matsal. Det finns barn som i sin hjärna konstant processar olika fakta och har möjlighet och önskan att få göra det extra ofta och extra fort/långsamt eller med fördjupning. Denna gång talar jag utifrån exempel ur litteratur och film om huvudroller och biroller som skulle kunna gå under dessa intensiteter. Jag talar om hur vi vuxna pedagoger och föräldrar kan tillmötesgå talangerna och förmågorna barnen har genom rätt bemötande, flera metoder och öppenhet för vägar till utveckling och lärande och för det tredje hur vi kan uttrycka oss med välformulerade fraser som får talangerna att blomstra.

Anna Arvsten, leg. pedagog

Eklektiker som ständigt uppdaterar sig med forskning och alla metoder som kan hjälpa elever till utveckling och framsteg. Har över 20 års erfarenhet av aktiv tjänst som klasslärare, ämneslärare och mentor för mellan 20-30 barn i klasserna. Arbetat i alla årskurser från åk 1-9 i fyra socioekonomiskt skilda områden inom två av Sveriges största kommuner. Aktiva fältstudier som ligger till grund för tankar och metoder jag använder och alltså innebär beprövad grund i dess rätta bemärkelse.

Föreläser, bloggar, handleder, konsulteras och författar numera böcker i ämnet skola, undervisning, bemötande av barn för framgång både resultatmässigt och för välbefinnande.

www.utbildningsarsenal.weebly.com
utbildningsarsenal@gmail.com

Skollagen och Skolverkets stödmaterial – ”Pedagogisk ABC för arbetet med särskilt begåvade barn och elever”

Enligt den nya skollagen har varje skola en skyldighet att stötta och stimulera särskilt begåvade elever. Det innebär att särskilt begåvade elever i alla åldrar och med vitt skilda begåvningsprofiler har rätt att utvecklas kunskapsmässigt utifrån sina egna behov, oavsett skolans organisation. Även förskolans uppdrag anger att barn som behöver mer stöd och stimulans ska få detta.

Men hur gör man?

Föreläsningen erbjuder första hjälpen – ett pedagogiskt ABC – för verksamma inom förskola och skola, utifrån Skolverkets stödmaterial.

Mona Liljedahl

Leg. gymnasielärare i svenska och engelska. Arbetar som speciallärare/specialpedagog vid MediaGymnasiet, Nacka Strand. Konsult för Filurum och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.

Skriver även en bok om särskilt begåvade elever för Gothia Förlag, med planerad utgivning våren 2017.

Läs mer:

Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.

Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.

Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever

Monas föreläsning från Brainchild 2a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.

Studieteknik för särskilt begåvade – ”Så lätt att det till sist blir svårt”

Om man i hela sitt liv har legat före alla andra och aldrig behövt kämpa för att lära sig något i skolan kan det bli ett ganska stort problem den dagen det börjar komma svårare frågor, ställas högre krav och krävas mer analys. Vem är du och vad har du för svårigheter i din skolsituation? I den här föreläsningen kommer du först att få en snabb genomgång av hur inlärning sker och sedan kommer du få lära dig lite om hur du bör tänka för att underlätta just din studiesituation med utgångspunkt från vilka svårigheter du har. Till föreläsningen finns ett kompendium som kommer att läggas upp på Facebooksidan efter Brainchild-eventet.

Maria Bivesjö är leg. gymnasielärare med snart 20 års erfarenhet av undervisning och mentorskap på olika typer av gymnasieprogram. Hon har behörighet i svenska och psykologi och är dessutom förstelärare med inriktning vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Idag arbetar hon på Klara Södra Gymnasium där hon också är arbetslagsledare för Sam-Ek-programmen. Maria har fyra egna barn och fyra bonusbarn.

Särbegåvade tonåringar – ”Mellan hopp och förtvivlan”

Föreläsningen bygger på Mona Liljedahls fallstudie bland hemmasittande gymnasieelever, där så många som en tredjedel visade sig ha kvalitativa egenskaper som överensstämde med särskilt begåvade/särbegåvade (länkad nedan). I föreläsningen beskrivs tonårens alldeles specifika utmaningar för särskilt begåvade/särbegåvade individer men också de möjligheter som finns. Föreläsningen lyfter även särbegåvade tonåringar som kan ha diagnos (kallat Twice Exceptional), något som lätt döljs av en begåvning. Fokus är därmed att både förtydliga bilden av den särskilt begåvade/särbegåvade tonåringen och att erbjuda hjälp till självhjälp.

Föreläsningen riktar sig till både särskilt begåvade unga och deras anhöriga, men även mot personer som vill veta mer om särbegåvade ungdomars specifika dilemman.

Mona Liljedahl är leg. gymnasielärare i svenska och engelska, verksam som speciallärare vid MediaGymnasiet, Nacka Strand, med många års erfarenhet av elever som av olika anledningar saknar motivation för skolan.

Mona fick år 2014 Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern för sitt arbete med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

I egenskap av pedagogisk ämnesexpert inom särbegåvning/särskild begåvning ingick Mona i Skolverkets arbetsgrupp kring handledningsmaterialet ”Att arbeta med särskilt begåvade elever” (2015) och skrev det ämnesdidaktiska stödet i svenska. Läs här.

Mona är även konsult för Filurum, ett nätverk för kunskapsspridning om särskild begåvning/särbegåvning, och stöttar främst pedagogisk personal.

Vid sidan av sitt arbete som speciallärare, föreläser Mona regelbundet om särskilt begåvade/särbegåvade elever för skolverksamma för olika uppdragsgivare, såsom Utbildningsförvaltningen i Stockholm, Teknologisk Institut och enskilda skolor.

I en blogg sammanfattar Mona många av de frågor som framkommer vid konsultationssamtal och föreläsningar samt i vardagens praktik. Där finns även föreläsningar länkade. Läs bloggen här.

Dina studier har börjat och du har tänkt dig att det ska bli något, men du vet inte riktigt vad ännu, du har sökt /era kurser och vill bli journalist. Alla har mycket höga betyg, du vet att du har kapacitet, men litar inte helt på din kapacitet. Du är aldrig nöjd med det du lämnar in. Du tycker att du borde ha gjort bättre. Du är inte säker på att du förstår hur kursledaren menat att uppgiften ska u1öras. Du har frågat /era gånger och du har också stämt av med dina kursare. De har haft flera olika tankar och tolkningar runt uppgiften. Du sätter dig att spela något på datorn istället, en kompis frågar om ni ska gå på bio, en annan kompis frågar om du vill följa med på fredag och ta något att dricka på något uteställe. Du tackar ja till allt och bestämmer dig för att du inte bryr dig. När det är dags för inlämningen är du inte alls nöjd och inte klar, du sitter uppe natten innan. När du vaknar är du kvar i sängen och sjukskriver dig med den vita lögnen migrän fast du i själva verket har panikångest. – Nu är du vuxen och det finns ingen annan som kan ta ansvar för dig längre. Men såklart finns det hjälp! Det är ditt jobb att hitta vad som passar dig. Expertis finns. Våga fråga och pröva tills du hittar rätt. Var ärlig mot kursledarna, men hur hittar du hjälpen?

Läs mer →