Kategoriarkiv: Föreläsare

Extrembegåvning och radikalacceleration

extrembegåvad
Mindre än en procent av alla elever är extrembegåvade, men sannolikheten är stor att ni redan har minst en på er skola. Behovet av anpassningar är vanligtvis större än för andra särskilt begåvade och i Skolverkets stödmaterial står att det ofta krävs ”en större organisatorisk flexibilitet än vad en lärare kan hantera inom klassen”. Ansvaret faller alltså inte enbart på den enskilda läraren utan är i hög utsträckning en rektors- och huvudmannafråga.

Spannet är stort och en del extremt begåvade är lika ovanliga bland de särskilt begåvade som de särskilt begåvade är ovanliga bland alla elever. De extrembegåvade är så flitigt förekommande i fiktionens värld att det är mer vanligt med verklighetsfrämmande föreställningar än riktig kunskap om dessa individer. Denna föreläsning kommer att ta upp några av dessa myter och ge en översiktlig orientering inom extrembegåvningens område.

Radikalacceleration, där en elev flyttas upp tre eller fler årskurser, är i grunden ett billigt sätt att anpassa men kan samtidigt kräva en modig rektor. Skillnaden mot klasskamrater i ålder och kroppsstorlek kan vara uppseendeväckande. Åtgärden är ovanlig i Sverige men i utlandet finns lång erfarenhet, som ni kommer få höra mer om.

En sammanfattning kommer ges av den enkätundersökning som, tidigare i år, besvarades av extrembegåvade barn i landet. Syftet var att ta reda på om det fanns ett samband mellan utmaningar i skolan och skoltillfredsställelse.

Anhöriga i Filurum 140+gruppen har också tillfrågats vad de tycker är viktigt att skolan känner till. Ett urval av dessa punkter kommer att presenteras under föreläsningen.



Johan är Brainchilds grundare och projektledare sedan starten 2015. Många känner igen honom som aktivitetsansvarig för Filurums sommarläger. Han är också initiativstagare till och ordförande för Riksförbundet för särskild begåvning. Yrkesmässigt främst verksam som civilekonom, med processutveckling m.m.

Det brokiga CVt vittnar om en ständig kunskapstörst, med dubbel magisterexamen (som skrevs samtidigt) i företagsekonomi och filmvetenskap, med lösa poäng i psykologi, kognitionsvetenskap, specialpedagogik med mycket mera. Speciellt intresserad av forskning om extrembegåvning och särskilt begåvade vuxna.

Intervju med Johan på riksförbundets hemsida

Att se de osynliga

Mona Liljedahl

Fotograf: Anna Ledin Wirén

Särskilt begåvade barn kan vara svåra att upptäcka i den pedagogiska vardagen. De som vanligtvis upptäcks är högpresterande pojkar, utan funktionsnedsättningar, från socioekonomiskt starka hem med föräldrar som för deras talan. Dessa är försvinnande få. Alla andra riskerar att aldrig upptäckas. Den här föreläsningen går igenom vilka de osynliga begåvade barnen är tillsammans med de tecken som förskola och skola kan vara uppmärksamma på.

 

 

Mona Liljedahl
särskilt begåvade barn i förskolan
Mona är, med sina hittills två böcker på ämnet, Sveriges mesta författare om särskilt begåvning. Hon är aktuell med boken Särskilt begåvade barn (2018), som är uppföljaren till Särskilt begåvade elever (2017), den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv.

Leg. gymnasielärare i svenska och engelska, verksam som specialpedagog, konsult och föreläsare. Mona är även styrelseledamot i Riksförbundet för särskild begåvning och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.

Läs mer:

Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.

Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.

Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.

Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.

Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.

Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.

Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever

Monas föreläsning ”Introduktion – Pedagogens utmaningar och möjligheter med särskilt begåvade elever”, från Brainchild 3 (2017), kan du se här.

Monas föreläsning från Brainchild 2:a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.

Olika synsätt på särskild begåvning

Elisabet MellrothGenom ett historiskt perspektiv, med start i början på 1900-talet och fram till idag, kommer Elisabet beröra frågor som: Vad är särskild begåvning? Vilka handlar det om? Varför ska skolan bry sig? Hur kan dessa elever mötas i undervisningen? Ni som lyssnar kommer få inblick i hur forskare (i huvudsak psykologer) har bemött, eller bemöter dessa frågeställningar. Ni kommer ges möjlighet att, utifrån forskningslitteratur, nyanserat reflektera kring olika synsätt på särskild begåvning. Därmed ges bland annat viss bakgrund till varför vetenskapen verkar ha svårt att enas om definitioner och teorier på särskild begåvning. I föreläsningen relateras de olika synsätten till hur svensk skola, utifrån svensk skoltradition, kan bemöta elever med särskild begåvning.

Målet med undervisning i svensk skola är att ge alla elever möjlighet till lärande och kunskapsutveckling, Special Pedagogiska SkolMyndigheten, SPSM, pratar om en tillgänglig lärmiljö. Utifrån sin egen forskning lyfter Elisabet fram några möjligheter att ge särskilt begåvade elever en givande skoldag, d.v.s. en tillgänglig lärmiljö, inom ramen för det vanliga klassrummet. Dessa möjligheter är sådana som erfarna lärare under fortbildning kring särskild begåvning nämner.

Elisabet Mellroth

Elisabet är ECHA-certifierad specialist in gifted education och svensk representant för ECHA (European Council for High Ability) och tillsammans med Caroline Sims även för WCGTC (World Council of Gifted and Talented Children). Hon doktorerar inom pedagogiskt arbete den 10:e dec 2018. Fokus i doktorandstudierna ligger på hur pedagoger ska kunna inkludera elever med särskild begåvning i ett lärande. Elisabet är gymnasielärare i Ma och Ke, och var projektledare för Karlstad kommuns treåriga skolutvecklingsprojekt, Med rätt att utmanas – i en skola för alla, om undervisning av elever med särskild begåvning. Hon har även varit en central person i SKLs arbete med att ta fram en handlingsplan för skola och förskolas arbete med särskilt begåvade elever. Sedan 2014 föreläser hon och ger fortbildning kring undervisning av elever med särskild begåvning till lärarstudenter, pedagoger och skolledare runt om i Sverige och även utomlands.

Läs mer:

Om Elisabet Mellroth, på Pedagog Värmlands hemsida
Om Elisabet Mellroth, på Karlstad Universitets hemsida

Rapport från skolutvecklingsprojektet Med rätt att utmanas – i en skola för alla (del 1, del2)

Länk till Elisabet Mellroths avhandling (länken börjar fungera 19/11)

Föreläsning på KUL-dagen i Karlstad 2015

Artikel i Tidningen Grundskolan, 2018

Artikel i Tidningen Grundskolan, 2017

Artikel i Tidningen Grundskolan, 2016

SVT om projektet Med rätt att utmana, 2016

Särskild begåvning – Erfarenheter och bagage från förskolan

Mona Liljedahl

Fotograf: Anna Ledin Wirén

Denna föreläsning tar oss igenom de erfarenheter och det bagage som särskilt begåvade elever ofta bär med sig ända ifrån förskolan. Kunskapen om barns kognitiva förutsättningar är viktig för alla som arbetar med barn och unga, varför vi även välkomnar deltagare som arbetar med våra allra yngsta. Tillsammans kan förskola och skola skapa den  grund till livslångt lärande som läroplanerna har som mål.

Föreläsningen utgår ifrån research och intervjuer som ligger till grund för böckerna Särskilt begåvade elever – skolans utmaning och möjlighet (2017) samt  Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet (2018). Föräldrar, pedagoger, psykologer, forskare och flera särbegåvade barn själva har delat med sig av sina upplevelser och reflektioner från skola och förskola i böckerna. Särskilt viktigt visar sig själva övergången från förskola till skola vara, vilket har haft avgörande betydelse för barnens fortsatta kunskapsutveckling – eller brist därav. För många särskilt begåvade barn är nämligen resan från förskola till skola en resa från kunskapstörst och lärandeglädje till uttråkning och understimulans. Många faller tidigt ur och hamnar i stödåtgärder och hemmasitteri. Somliga får diagnoser utan att känna igen sig i kriterierna fullt ut. Och det är sällan hela svaret. För särskilt begåvade individer är det viktigare att behovet av att få utlopp för de kognitiva förmågorna tillgodoses, men de upplever sällan att det sker.

Särskilt begåvade barn och deras föräldrar efterlyser därför förebyggande och främjande arbete i förskola och skola, tillsammans med en bra överlämning. Men hur ska detta se ut?

Är svaret att tidigt identifiera begåvade barn? Och i så fall, hur? De allra svåraste att upptäcka är ju barn i socioekonomiskt utsatta hemmiljöer, barn som mår dåligt, är blyga, genomgår sjukdomar, har diagnoser och barn som har svenska som andraspråk eller är nyanlända. Och så flickor.

Så hur gör man då? Och vilken betydelse skulle det ha om man såg till varje barns inneboende förutsättningar för lärande?

Dessa frågor och några till går denna föreläsning igenom.


Mona Liljedahl
särskilt begåvade barn i förskolan
Mona är, med sina hittills två böcker på ämnet, Sveriges mesta författare om särskilt begåvning. Hon är aktuell med boken Särskilt begåvade barn (2018), som är uppföljaren till Särskilt begåvade elever (2017), den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv.

Leg. gymnasielärare i svenska och engelska, verksam som specialpedagog, konsult och föreläsare. Mona är även styrelseledamot i Riksförbundet för särskild begåvning och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.

Läs mer:

Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.

Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.

Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.

Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.

Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.

Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.

Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever

Monas föreläsning ”Introduktion – Pedagogens utmaningar och möjligheter med särskilt begåvade elever”, från Brainchild 3 (2017), kan du se här.

Monas föreläsning från Brainchild 2:a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.

Föreläsare: Staffan Harling

Vägen framåt – Utbildningsval, yrke och framtid som särskilt begåvad

Staffan HarlingUtbildningsvägledning, yrkesvägledning och livsråd som unga idag får är riktade mot en bred målgrupp men ges sällan med förståelse för funktionssätt, tankar och känslor hos särskilt begåvade, som därför kan uppleva svårigheter att finna meningsfulla sammanhang. Staffan skriver på begåvadevuxna.nu att en nyckel är att ”dessa individer behöver lära sig om vad som är normalt för dem”.

Vi kommer bland annat att få höra om några problem som uppstår regelbundet för särskilt begåvade. Ett av dessa är när de har potential inom så många områden att det inte går att göra ett naturligt uteslutningsval av utbildning eller karriär. Den som är intresserad av många olika saker kan bli handlingsförlamad inför att behöva välja bort nästan allt. Traditionella vägledningsmetoder riskerar att ge särskilt begåvade en ökad känsla av utanförskap, eftersom metoderna utgår från hur normaleleven fungerar.

Omvärldens okunskap och emellanåt intolerans mot särskild begåvning medför ett ökat behov av strategier för att manövrera omgivningen. Styrkor kan ibland bli belastningar, inte minst på en arbetsplats.

Obs! Länka/bädda inte in nedanstående video direkt utan länka istället till denna sida. Detta då en ombearbetade version, med ny adress, kommer att ersätta den befintliga filmen på Youtube.

Staffan Harling

Staffan Harling är leg. lärare och leg. psykolog, specialiserad inom arbets- och organisationspsykologi. Han har sedan 2011 arbetat inom Arbetsförmedlingen med vägledning och utredningar av arbetssökande samt interna konsultationer med arbetsförmedlare och annan personal. I egenskap av föreläsare om särskilt begåvade barn och vuxna har han bjudits in till bl.a. skolor och SPSM. Han har även varit klassisk musiker och beskriver sig själv som ”en av de där som ständigt måste välja bort en massa intressanta saker”.


Som ideellt projekt har Staffan skapat sidorna 
begavadevuxna.nu och begavadebarn.nu, som för många har blivit inkörsporten till insikt om deras egen eller närstående barns särskilda begåvning.

Föreläsare: Mona Liljedahl

Mona Liljedahl

Fotograf: Anna Ledin Wirén

Twice exceptional brukar förkortas 2E och kan enkelt förklaras som hög begåvning med förhinder. Översättningen dubbelriktad begåvningsproblematik är en riktig tungvrickare, så inom svensk begåvningsforskning är fortfarande det engelska uttrycket vanligast förekommande. Att det har positiva konnotationer att vara exceptionell är en bonus.

Att vara förälder till ett av dessa barn kan vara förvirrande och många vet inte vad de ska tro – om barnet har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller är särskilt begåvat. Att söka sig en psykolog som är kunnig inom särskild begåvning kan avslöja om det är både och, vilket som i så fall är vilket i vad som syns utåt och hur det samspelar i barnet. Denna förståelse, tillsammans med metoder som föreläsningen kommer att gå igenom, är värdefullt både för relationen med barnet och för familjesituationen som helhet. För barnet kan självinsikten som följer på ett särbegåvningskonstaterande minska den ångest och frustration som kommer av att inombords ha två extremer som emellanåt drar i motsatta riktningar.

Föräldern kan behöva vara barnets företrädare och hjälpa skolan och omgivningen att hjälpa och förstå barnet och dess behov. Mona betonar särskilt att ”Begåvningen måste mättas FÖRST!”, för att ”ju större glappet är mellan elevens inre förmåga och undervisningens nivå, desto svårare kommer elevens diagnossymptom att vara”. Med anpassningar försvinner i vissa fall problematiska inåt- eller utåtvända beteenden t.o.m. i sådan grad att diagnos inte längre är aktuell.

Ett sällan uppmärksammat perspektiv, som också kommer beröras, är särskilt begåvning i kombination med fysiska sjukdomar och funktionshinder, där skola och fritid exempelvis kan behöva anpassas efter stora och svårförutsägbara variationer i orken.


Mona Liljedahl

Bok Särskilt Begåvade EleverMona är författare till Särskilt begåvade elever, den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv. Just nu skriver hon en uppföljande bok om förskolan, med planerad utgivning våren 2018.

Leg. gymnasielärare i svenska och engelska. Arbetar som speciallärare/specialpedagog vid MediaGymnasiet, Nacka Strand. Konsult för Filurum och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.

Läs mer:

Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.

Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.

Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.

Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.

Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.

Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.

Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever

Monas föreläsning från Brainchild 2a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.

Föreläsare: Mona Liljedahl

Mona Liljedahl

Fotograf: Anna Ledin Wirén

Vi inleder Brainchild med en introduktionsföreläsning om vad särskilt begåvning är och hur det kan påverka skolgång och liv för såväl barn eller tonåring som familj och anhöriga. Du som har misstanke om särskild begåvning kommer få veta mer om vanliga tecken och egenskaper tillsammans med varningstecken på en oanpassad miljö.

Att vara särskilt begåvad handlar inte bara om förmågor utan kommer ofta med skillnader i sätt att ta in omvärlden, tänka och umgås. Många känner sig udda och som om de är på en annan våglängd än omgivningen och det kan vara rent omvälvande att få veta att det finns fler som fungerar på liknande vis, vilket kan ställa tidigare ansträngningar att passa in på ända.

Nyckeln till ett välfungerande liv ligger i självkännedom och kunskap. Förståelse från de nära är likaledes viktigt och i många fall är en påläst och engagerad förälder en förutsättning för att skolan ska börja se och tillgodose de speciella behov som den särskilt begåvade eleven har. Därför syftar denna föreläsning till att ge en grundläggande orientering och du kommer få höra om skolans skyldigheter och möjligheter såväl som begränsningar och hur du kan bemöta vanligt spridda missuppfattningar och attityder. Du kommer även få information om var du kan lära dig mer och komma i kontakt med andra unga respektive föräldrar i liknande situation.

Mona Liljedahl

Bok Särskilt Begåvade EleverMona är författare till Särskilt begåvade elever, den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv. Just nu skriver hon en uppföljande bok om förskolan, med planerad utgivning våren 2018.

Leg. gymnasielärare i svenska och engelska. Arbetar som speciallärare/specialpedagog vid MediaGymnasiet, Nacka Strand. Konsult för Filurum och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.

Läs mer:

Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.

Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.

Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.

Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.

Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.

Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.

Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever

Monas föreläsning från Brainchild 2a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.

Föreläsare: Staffan Harling

Vad ska det bli av de särskilt begåvade? – Vägledning inför studier, karriär och livet

Staffan HarlingStaffan skriver på begåvadevuxna.nu att en nyckel är att särskilt begåvade ”behöver lära sig om vad som är normalt för dem”. Vägen till självkännedom är livslång och börjar långt innan gymnasievalet. Redan i femtonårsåldern förväntas elever göra utbildningsval som påverkar deras framtid, omkring tio år innan deras hjärna är färdigutvecklad och långt innan de har kunskap om vad olika yrken innebär. En insiktsfull och coachande pedagog kan bespara många års vedermödor och samtidigt bidra till att fantastiska samhällsvärden förverkligas.

Vi kommer bland annat att få höra om några problem som uppstår regelbundet för särskilt begåvade. Ett av dessa är när de har potential inom så många områden att det inte går att göra ett naturligt uteslutningsval av utbildning eller karriär. Den som är intresserad av många olika saker kan bli handlingsförlamad inför att behöva välja bort nästan allt. Traditionella vägledningsmetoder riskerar att ge särskilt begåvade en ökad känsla av utanförskap, eftersom metoderna utgår från hur normaleleven fungerar.

För sitt välbefinnandes skull behöver den särskilt begåvade också få hjälp att hitta givande sociala sammanhang, företrädesvis med jämlikar. Vi kommer även få exempel på verktyg för vägledning, för att ge de särskilt begåvade strategier som kan bistå dem genom gymnasie- och yrkesval och vidare genom hela livet.

Staffan Harling

Staffan Harling är leg. lärare och leg. psykolog, specialiserad inom arbets- och organisationspsykologi. Han har sedan 2011 arbetat inom Arbetsförmedlingen med vägledning och utredningar av arbetssökande samt interna konsultationer med arbetsförmedlare och annan personal. I egenskap av föreläsare om särskilt begåvade barn och vuxna har han bjudits in till bl.a. skolor och SPSM. Han har även varit klassisk musiker och beskriver sig själv som ”en av de där som ständigt måste välja bort en massa intressanta saker”.


Som ideellt projekt har Staffan skapat sidorna 
begavadevuxna.nu och begavadebarn.nu, som för många har blivit inkörsporten till insikt om deras egen eller närstående barns särskilda begåvning.
Lanny och Hanna

Föreläsare: Lanny och Hanna

I fiktionens värld framställs det särskilt begåvade barnet ofta som ett brådmoget universalgeni men med upplevelser och drivkrafter som hela publiken kan känna igen sig i. Det är lätt att få för sig att ”vi har inget särbegåvat barn på vår skola” när ribban framställs ligga på en nivå som få (om några) barn når upp till i verkligheten, där vi istället tenderar att brottas med problematik som fiktionen bortser från.

De två elever som ni kommer få träffa under denna föreläsning ligger båda inom övre delen av det så kallade extremspektrumet (av Skolverkets stödmaterial framgår att extremt begåvade elever utgör mindre än 1% av alla elever), men har ändå behövt öppensinnade pedagoger för att identifieras och få hjälp. Merparten särskilt begåvade elever har mindre iögonfallande egenskaper och förmågor men kan likväl ha stora behov. Samtidigt är det tacksamt att anpassa för de extremt begåvade, då åtgärderna kan komma hela spektrumet till gagn.

LaLannynny är 8 år gammal och går i sjätte klass – så kallad radikal acceleration, där eleven flyttar upp tre eller fler årskurser. Hennes annorlunda behov och förmågor visade sig redan i förskolan och i förskoleklass mådde hon allt sämre då hon förväntades anpassa sig efter en nivå som hon passerat för ett halvt liv sedan. ”Det är enklast för alla så” fick hon höra och önskemål om individanpassning sågs på sina håll som rent provocerande men samtidigt fanns positiva krafter som har gjort stor skillnad för Lanny. Boken som hon under året i förskoleklass skrev, med mycket hämtat från egna upplevelser, finns idag i flera skolbibliotek och har sålts i hundratals exemplar. Lanny har också medverkat i bl.a. TV4s Nyhetsmorgon, DN och SvD för att sprida kunskap om särskild begåvning.

Hanna
Hanna
är 13 år gammal och har upplevt många år av hinder i skolan, med stora effekter på måendet, och hon menar att ”det är svårt och jobbigt, ibland rent plågsamt, att gå i en vanlig skola som särbegåvad”. Idag har Hanna fått flytta upp en årskurs, till åttan, och har äntligen börjat få de förändringar hon behöver för att må bra. Hon känner starkt för att skolan måste anpassas för att fungera även för de särskilt begåvade och för att sprida medvetenhet har hon bland annat medverkat i Skavlan Jr och UR Barnaministeriet. Med utgångspunkt i sin egen skolgång kommer Hanna under Brainchild att berätta vad hon önskar att vuxna i skolan visste om hur det är att vara särskilt begåvad.

Mer information:

Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”.

DN (2017) ”Särbegåvade Lanny – en vanlig men ovanlig tjej”.

SvD Junior (2017) ”Lanny, 8 år, går med femmorna”.

Legatus Mensae (2017) ”Lanny tillhör den yttersta promillen”.

Linn-boken – information om boken skriven av Lanny.

SVT Skavlan Jr (2017) med Hanna.

UR Barnaministeriet dokumentär (2016) ”Jag är smartare än läraren”, med Hanna.

Föreläsare: Mona Liljedahl

Mona Liljedahl

Fotograf: Anna Ledin Wirén

Twice exceptional brukar förkortas 2e och kan enkelt förklaras som hög begåvning med förhinder (NPF e.dyl.). Översättningen dubbelriktad begåvningsproblematik är en riktig tungvrickare, så inom svensk begåvningsforskning är fortfarande det engelska uttrycket vanligast förekommande. Att det har positiva konnotationer att vara exceptionell är en bonus.

I förekommande fall är det sällan som acceleration och berikning sker. Funktionsnedsättningen får ofta diktera den övergripande nivån och vara avgörande för när nya utmaningar erbjuds. Elevens inre förmåga sätts på vänt när tid och energi tvingas läggas på ren mental överlevnad. Mycket frustration kan byggas upp hos exempelvis en dyslektisk elev vars abstraktions- och reflektionsförmåga vida överstiger prestationsförmågan, så som den bedöms av skolan.

Sällan uppmärksammat är också särskilt begåvning i kombination med fysiska sjukdomar och funktionshinder, där undervisningen exempelvis kan behöva anpassas efter stora och svårförutsägbara variationer i orken.

Särskild begåvning tillsammans med stor energiåtgång kompenserar ibland för funktionsnedsättningar med resultatet att såväl begåvning som funktionsnedsättning kan förbli oupptäckta. En effekt i motsatt riktning kan komma av understimulans, som leder till en ohanterlig frustration eller tristess, som i sin tur manifesteras i problematiska inåt- eller utåtvända beteenden, med misstanke om ADHD/ADD eller Aspergers syndrom/autism som följd. Oavsett elevens funktionsvariationer är pedagogens kunskaper och förståelse central för en välfungerande och välmående skolgång.

 

Mona Liljedahl

Bok Särskilt Begåvade EleverMona är författare till Särskilt begåvade elever, den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv. Just nu skriver hon en uppföljande bok om förskolan, med planerad utgivning våren 2018.

Leg. gymnasielärare i svenska och engelska. Arbetar som speciallärare/specialpedagog vid MediaGymnasiet, Nacka Strand. Konsult för Filurum och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.

Läs mer:

Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.

Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.

Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.

Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.

Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.

Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.

Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever

Monas föreläsning från Brainchild 2a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.

Mona Liljedahl

Fotograf: Anna Ledin Wirén

Twice exceptional brukar förkortas 2e och kan enkelt förklaras som hög begåvning med förhinder (NPF e.dyl.). Översättningen dubbelriktad begåvningsproblematik är en riktig tungvrickare, så inom svensk begåvningsforskningen är fortfarande det engelska uttrycket vanligast förekommande. Att det har positiva konnotationer att vara exceptionell är en bonus.

I förekommande fall är det sällan som acceleration och berikning sker. Funktionsnedsättningen får ofta diktera den övergripande nivån och vara avgörande för när nya utmaningar erbjuds. Elevens inre förmåga sätts på vänt när tid och energi tvingas läggas på ren mental överlevnad. Mycket frustration kan byggas upp hos exempelvis en dyslektisk elev vars abstraktions- och reflektionsförmåga vida överstiger prestationsförmågan, så som den bedöms av skolan.

Sällan uppmärksammat är också särskilt begåvning i kombination med fysiska sjukdomar och funktionshinder, där undervisningen exempelvis kan behöva anpassas efter stora och svårförutsägbara variationer i orken.

Särskild begåvning tillsammans med stor energiåtgång kompenserar ibland för funktionsnedsättningar med resultatet att såväl begåvning som funktionsnedsättning kan förbli oupptäckta. En effekt i motsatt riktning kan komma av understimulans, som leder till en ohanterlig frustration eller tristess, som i sin tur manifesteras i problematiska inåt- eller utåtvända beteenden, med misstanke om ADHD/ADD eller Aspergers syndrom/autism som följd. Oavsett elevens funktionsvariationer är pedagogens kunskaper och förståelse central för en välfungerande och välmående skolgång.

 

Mona Liljedahl

Bok Särskilt Begåvade EleverMona är författare till Särskilt begåvade elever, den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv. Just nu skriver hon en uppföljande bok om förskolan, med planerad utgivning våren 2018.

Leg. gymnasielärare i svenska och engelska. Arbetar som speciallärare/specialpedagog vid MediaGymnasiet, Nacka Strand. Konsult för Filurum och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.

Läs mer:

Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.

Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.

Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.

Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.

Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.

Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.

Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever

Monas föreläsning från Brainchild 2a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.