Twice exceptional brukar förkortas 2e och kan enkelt förklaras som hög begåvning med förhinder (NPF e.dyl.). Översättningen dubbelriktad begåvningsproblematik är en riktig tungvrickare, så inom svensk begåvningsforskning är fortfarande det engelska uttrycket vanligast förekommande. Att det har positiva konnotationer att vara exceptionell är en bonus.
I förekommande fall är det sällan som acceleration och berikning sker. Funktionsnedsättningen får ofta diktera den övergripande nivån och vara avgörande för när nya utmaningar erbjuds. Elevens inre förmåga sätts på vänt när tid och energi tvingas läggas på ren mental överlevnad. Mycket frustration kan byggas upp hos exempelvis en dyslektisk elev vars abstraktions- och reflektionsförmåga vida överstiger prestationsförmågan, så som den bedöms av skolan.
Sällan uppmärksammat är också särskilt begåvning i kombination med fysiska sjukdomar och funktionshinder, där undervisningen exempelvis kan behöva anpassas efter stora och svårförutsägbara variationer i orken.
Särskild begåvning tillsammans med stor energiåtgång kompenserar ibland för funktionsnedsättningar med resultatet att såväl begåvning som funktionsnedsättning kan förbli oupptäckta. En effekt i motsatt riktning kan komma av understimulans, som leder till en ohanterlig frustration eller tristess, som i sin tur manifesteras i problematiska inåt- eller utåtvända beteenden, med misstanke om ADHD/ADD eller Aspergers syndrom/autism som följd. Oavsett elevens funktionsvariationer är pedagogens kunskaper och förståelse central för en välfungerande och välmående skolgång.
Mona Liljedahl
Mona är författare till Särskilt begåvade elever, den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv. Just nu skriver hon en uppföljande bok om förskolan, med planerad utgivning våren 2018.
Leg. gymnasielärare i svenska och engelska. Arbetar som speciallärare/specialpedagog vid MediaGymnasiet, Nacka Strand. Konsult för Filurum och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.
Läs mer:
Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.
Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.
Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.
Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.
Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.
Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.
Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.
Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever
Monas föreläsning från Brainchild 2a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.
Twice exceptional brukar förkortas 2e och kan enkelt förklaras som hög begåvning med förhinder (NPF e.dyl.). Översättningen dubbelriktad begåvningsproblematik är en riktig tungvrickare, så inom svensk begåvningsforskningen är fortfarande det engelska uttrycket vanligast förekommande. Att det har positiva konnotationer att vara exceptionell är en bonus.
I förekommande fall är det sällan som acceleration och berikning sker. Funktionsnedsättningen får ofta diktera den övergripande nivån och vara avgörande för när nya utmaningar erbjuds. Elevens inre förmåga sätts på vänt när tid och energi tvingas läggas på ren mental överlevnad. Mycket frustration kan byggas upp hos exempelvis en dyslektisk elev vars abstraktions- och reflektionsförmåga vida överstiger prestationsförmågan, så som den bedöms av skolan.
Sällan uppmärksammat är också särskilt begåvning i kombination med fysiska sjukdomar och funktionshinder, där undervisningen exempelvis kan behöva anpassas efter stora och svårförutsägbara variationer i orken.
Särskild begåvning tillsammans med stor energiåtgång kompenserar ibland för funktionsnedsättningar med resultatet att såväl begåvning som funktionsnedsättning kan förbli oupptäckta. En effekt i motsatt riktning kan komma av understimulans, som leder till en ohanterlig frustration eller tristess, som i sin tur manifesteras i problematiska inåt- eller utåtvända beteenden, med misstanke om ADHD/ADD eller Aspergers syndrom/autism som följd. Oavsett elevens funktionsvariationer är pedagogens kunskaper och förståelse central för en välfungerande och välmående skolgång.
Mona Liljedahl
Mona är författare till Särskilt begåvade elever, den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv. Just nu skriver hon en uppföljande bok om förskolan, med planerad utgivning våren 2018.
Leg. gymnasielärare i svenska och engelska. Arbetar som speciallärare/specialpedagog vid MediaGymnasiet, Nacka Strand. Konsult för Filurum och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.
Läs mer:
Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.
Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.
Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.
Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.
Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.
Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.
Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.
Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever
Monas föreläsning från Brainchild 2a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.