Denna föreläsning tar oss igenom de erfarenheter och det bagage som särskilt begåvade elever ofta bär med sig ända ifrån förskolan. Kunskapen om barns kognitiva förutsättningar är viktig för alla som arbetar med barn och unga, varför vi även välkomnar deltagare som arbetar med våra allra yngsta. Tillsammans kan förskola och skola skapa den  grund till livslångt lärande som läroplanerna har som mål.

Föreläsningen utgår ifrån research och intervjuer som ligger till grund för böckerna Särskilt begåvade elever – skolans utmaning och möjlighet (2017) samt  Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet (2018). Föräldrar, pedagoger, psykologer, forskare och flera särbegåvade barn själva har delat med sig av sina upplevelser och reflektioner från skola och förskola i böckerna. Särskilt viktigt visar sig själva övergången från förskola till skola vara, vilket har haft avgörande betydelse för barnens fortsatta kunskapsutveckling – eller brist därav. För många särskilt begåvade barn är nämligen resan från förskola till skola en resa från kunskapstörst och lärandeglädje till uttråkning och understimulans. Många faller tidigt ur och hamnar i stödåtgärder och hemmasitteri. Somliga får diagnoser utan att känna igen sig i kriterierna fullt ut. Och det är sällan hela svaret. För särskilt begåvade individer är det viktigare att behovet av att få utlopp för de kognitiva förmågorna tillgodoses, men de upplever sällan att det sker.

Särskilt begåvade barn och deras föräldrar efterlyser därför förebyggande och främjande arbete i förskola och skola, tillsammans med en bra överlämning. Men hur ska detta se ut?

Är svaret att tidigt identifiera begåvade barn? Och i så fall, hur? De allra svåraste att upptäcka är ju barn i socioekonomiskt utsatta hemmiljöer, barn som mår dåligt, är blyga, genomgår sjukdomar, har diagnoser och barn som har svenska som andraspråk eller är nyanlända. Och så flickor.

Så hur gör man då? Och vilken betydelse skulle det ha om man såg till varje barns inneboende förutsättningar för lärande?

Dessa frågor och några till går denna föreläsning igenom.

Mona Liljedahl

Mona är, med sina hittills två böcker på ämnet, Sveriges mesta författare om särskilt begåvning. Hon är aktuell med boken Särskilt begåvade barn (2018), som är uppföljaren till Särskilt begåvade elever (2017), den första svenska boken av sitt slag, riktad mot pedagoger och med ett svenskt utbildningsperspektiv.

Leg. gymnasielärare i svenska och engelska, verksam som specialpedagog, konsult och föreläsare. Mona är även styrelseledamot i Riksförbundet för särskild begåvning och författare till Skolverkets ämnesdidaktiska stöd i ämnet svenska för lärare till särskilt begåvade elever (2015). Hämta handledningen här.

Läs mer:

Webbtv-intervju av Skolvärlden (2017) ”Så stöttar du särskilt begåvade elever”. Se här.

Intervju i Dagens Nyheter (2017) ”Särbegåvade barn behöver stimulans för att må bra – så kan läraren göra”. Läs artikel här.

Tv4 Nyhetsmorgon (2017) ”8-åriga Lanny är särbegåvad – men fick panikångest av skolan”. Se här.

Intervju av Gothia Förlag (2017) om särskilt begåvade elever och Monas bok. Läs här.

Intervju i Dagens Nyheter (2016) om särbegåvade/särskilt begåvade elever. Läs artikel här.

Intervju i Lärarnas Nyheters tidning Specialpedagogik om särbegåvade/särskilt begåvade förskolebarn (2016). Läs artikeln här.

Nacka kommuns utvecklingspris Fjädern (2014) för arbetet med att upptäcka särbegåvade elever, sammanfattat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Hämta artikeln här.

Blogg: Mona Liljedahl – om särskilt begåvade/särbegåvade elever

Monas föreläsning ”Introduktion – Pedagogens utmaningar och möjligheter med särskilt begåvade elever”, från Brainchild 3 (2017), kan du se här.

Monas föreläsning från Brainchild 2:a april 2016, på temat ”Särskilt begåvade tonåringar”, finns att lyssna på här.