Litteratur om särskild begåvning

Denna sida kommer att fyllas på med information om och recensioner av i första hand svensk litteratur om särskild begåvning, med prioritering av litteratur som figurerat i Brainchild-sammanhang. Nyast böcker visas överst.

Kullander, A. (2018). Utanför ramarna – Om fenomenet särskild begåvning. [e-bok] Horndal: Aninor.

Anita Kullander är skolpsykologen från Rättvik som startade nätverket Filurum, som har vuxit sig landsomspännande och har hjälpt tusentals särskilt begåvade barn (eller ”filurer”, som Anita brukar kalla dem). Med e-boken vill hon vidareförmedla en större bild än vad som hinns med på böcker om särbegåvade barn särbegåvning filurum bokhennes föreläsningar och samtidigt dela en mängd historier, som medlemmar från Filurum har gett henne tillstånd att sprida. Anita sammanfattar innehållet väl när hon i inledningen beskriver det som ”en del vetenskap och en massa beprövad erfarenhet samt inte minst en hel del personliga åsikter”, för även om hon som psykolog har den teoretiska bakgrunden så är hon i första hand en praktiker och eldsjäl för filurers väl. Visst görs många vetenskapliga referat, men utan avsikt att konkurrera med de många tidigare svenskspråkiga böcker på ämnet som lagt stor tonvikt vid det teoretiska. Konkreta råd, inte minst till skolan, finns det däremot gott om – något som ofta efterlyses – och liksom Mona Liljedahl (boken Särskilt Begåvade Elever) strävar Anita efter att ge nya glasögon att se med.

Strukturen är främst artikelbaserad och layouten tydligt hemmasnickrad med textstorlek som lämpar sig bäst för A4-utskrift (96 sidor) eller större läsplattor. Det hade varit trevligt med en fysisk bok i behändigt A5-format, vilket också hade gjort den lättare att ge bort, t.ex. till lärare. Tanken med e-boksformatet är att det ska gå smidigt att följa de ca 20 länkar som finns insprängda i artiklarna, inklusive källangivelser och avslutande länklistor. Ungefär dubbelt så många länkar återfinns i en samlad lista med lästips m.m. Detta hade istället kunnat lösas med en bilaga i digital form, kortlänkar och/eller QR-koder. En professionell layout skulle också underlätta i att förmå den oinvigde att läsa.

Innehåll är förstås kung och där levererar denna bok ett praktiskt inriktat innehåll med en personlig röst som under många år varit central i att öka förståelsen för särskilt begåvade barn i Sverige. Det som verkligen gör boken unik är det gedigna batteri med berättelser, citat, anekdoter o.s.v. från verkligheten som Anita genom årens lopp har samlat. Detta fyller bokens avslutande 30 sidor men inslag poppar också upp som omväxling bland bokens artiklar. Bredden spänner från spetsprestationer och utanförskap hos några av de mest sällsynt extrembegåvade till vardagligt socialt liv och mindre iögonfallande behov längst hela spektrat av särskild begåvning. Att ta del av detta bombardemang av riktiga exempel är något som alla lärare borde göra, eftersom det inte bara behövs teoretisk kunskap och metoder utan också känsla för att börja förstå och hjälpa dessa barn.

(korr av språk och fakta utgår jag från att kommer rättas till, i och med att det är en e-bok, så jag skickar denna feedback direkt till Anita så får hon en chans att förekomma kritik)

Tack till Aninor för recensionsexemplar!

Lie, B. (2017). Särbegåvade barn – i förskoleålder. Stockholm: Studentlitteratur.

Författaren, Branca Lie, är ämnesansvarig för pedagogisk psykologi, försteamanuens vid Høgskolen i Lillehammer och har forskat inom särskild begåvning. Boken är översatt
från norska, emellanåt med onödigt styltigt akademiskt språk (som mycket väl kan finnas även på originalspråk) med vissa översättningsmissar (det norska ordet ”samsvar” återkommer t.ex. oöversatt och det vore önskvärt att det av Skolverket använda uttrycket ”särskild begåvning” åtminstone nämndes). Emellanåt finns fotnoter med kopplingar till svenska lagar och institutioner, men dessa hade kunnat vara mer frekventa och omfattande då det emellanåt blir väl Norge-specifikt utan svensk kontext.Särbegåvade barn - i förskoleålder

Grunden för boken ligger i dynamisk systemteori, d.v.s. ett holistiskt perspektiv som ser samverkande processer som bildar ett komplext reaktivt system snarare än gamla tiders mer linjära och kompartmentaliserade förståelse av utveckling och kognition. Vidare skriver Lie att bokens fokus inte ligger på didaktik eller förskolans pedagogiska arbete. Hon önskar däremot att boken ska fungera som en puff i rätt riktning för att Norge ska bli bättre på särskilt begåvade barn i såväl praxis, pedagogisk- och psykologisk utbildning som forskning. Det föreligger däremot risk att boken, trots mindre än 150 sidor, uppfattas som tungläst i och med sitt språk och tonvikt på teori framför praktik. För den som inte avskräcks finns en bred forskningsgenomgång, med en del aspekter som ingen annan svenskspråkig bok tagit upp om särskilt begåvade barn. Dessa begränsar sig inte specifikt till förskolebarn – det är förhållandevis få av de refererade källorna som rör enbart barn i förskoleålder så boken hade lika gärna kunnat utökas för att täcka ett vidare åldersspann.

Tyvärr förekommer faktafel, felåtergivningar och motsägelser, inte minst vad gäller IQ. Exempelvis har ”profoundly gifted” översatts med ”extrem särbegåvning” trots att källan använder uttrycket ”extremely gifted” med annan innebörd och dessutom lyfter fram kritik mot den tabell som Lie återgivit. Lie menar kort därefter, i generella ordalag, att extremt begåvade barn är barn med en intellektuell särbegåvning eller ”globalt särbegåvade”, som det påstås att forskare betecknar dessa barn (generellt särbegåvade är det allmänt vedertagna på svenska – ingen tycks tidigare ha använt engelskans ”globally gifted” på svenska). Det kan förstås misstänkas att det även här är översättningen som spökar och översättningen hade gärna fått faktagranskats och försetts med kommentarer utifrån en svensk kontext av någon av våra svenska experter på området.

Praktiskt täcker boken bl.a. tester utöver rena intelligenstest, exempelvis identifiering av kreativitet och SID (sensorisk integration dysfunktion – svårigheter med att bearbeta sinnesinformation), vilket kan vara av intresse för psykologer, specialpedagoger, rektorer m.fl. Boken kan läsas med behållning av den teoretiskt intresserade, även de som arbetar med eller har äldre barn. Kritik till trots så är den ett välkommet tillskott och komplement till den svenskspråkiga litteratur som redan finns och förhoppningsvis bidrar den till att öppna upp fler ögon för att identifiering av och anpassningar för särskilt begåvade barn skulle behövas redan i förskolan.

Tack till Studentlitteratur för recensionsexemplar!

Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet. Stockholm: Gothia fortbildning.

Text kommer senare.Särskilt begåvade elever


Tack till Gothia fortbildning för recensionsexemplar!

 

 

 

 

 

 

 

Wallström, C. (2010). Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan. Stockholm: Argument förlag.

 

Text kommer senare.Se mig som jag är

Tack till Studentlitteratur för recensionsexemplar!
(Studentlitteratur köpte 2011 Argument förlags skolsortiment)