Rättelser

Andrahandsciteringar, utan kontroll av och reflektion över ursprungskällan, gör ofta att felaktig information får fotfäste i forskning, facklitteratur och andra texter om särskild begåvning. Denna sida samlar rättelser av några av de i Sverige mest frekvent citerade felciteringarna, misstolkningarna etc. Vissa punkter är istället av typen rekommendationer, i fall där det egentligen inte finns något enskilt rätt svar.

Nya förslag, såväl som synpunkter på rättelserna, kan mailas till info [at] brainchild.org.

Index (klickbara länkar till ankare i texten):
*Kokots tabell över skillnader mellan högpresterande och särskilt begåvade
*Gagnés tabell med differentiering av särbegåvning i enlighet med normalfördelningen
*”Särskilt begåvade utgörs av de översta 15 procenten”


Kokots tabell – högpresterande kontra särskilt begåvade

Påstående: Tabellen listar kännetecken för högpresterande, som jämförs med kännetecken för särskilt begåvade.

Förekomst: Se mig som jag är (Wallström, 2010, s.27), som i sin tur refererade till Mensa GCPs hemsida (från åtminstone 2009). Även SKLs handlingsplan, Wikipedia, Lärarnas tidning, Skolvärlden m.fl.
(inklusive nu korrigerade hemsidor)

Rättelse:  Högpresterande är en felaktig rubrik. Det som avses är istället individer som är välanpassade till skolsituationen, oftast uppskattade av lärarna och som antagligen har en intelligens över genomsnittet men under särskild begåvning.

”Högpresterande” och ”särskilt begåvad” (eller ”särbegåvad”) är inte ömsesidigt uteslutande utan en och samma person kan vara både och. Rubriken ”högpresterande” är en felaktig översättning av originalspråkets ”bright”, som snarare betyder ”klipska”. De som Kokot avser är de övergenomsnittliga barn som lättare anpassar sig till skolsituationen och uppskattas av lärarna. Barn som antagligen har en intelligens över genomsnittet men under särskild begåvning.

Det ska noteras att tabellen inte gör anspråk på att vara vetenskap utan är menad att vara en praktisk illustration för pedagoger hur särskilt begåvade barn inte nödvändigtvis håller sig inom ramarna och att skolresultat i sig inte visar vem som är särskilt begåvad eller ej.

Eftersom Kokot inte är positivt inställd till att citeras i översatt form så följer nedan ett klargörande mail (offentliggörande har godkänts), där hon i sina egna ord (på engelska) bemöter den svenska felöversättningen. Ur mail daterat 2016-03-25.

‘Bright’ child / ‘Gifted’ child table

The Swedish translation of the headings in the above table is clearly inaccurate and incorrect. By ‘Bright’ child I am referring to children who have probably good intellectual ability and so cope well academically but do not fall into the category of ‘Gifted’. Another label for them might be ‘Above average’ children. The reason for this table is to help educators understand the implication of giftedness – how gifted children often fall outside the normal boundaries of above average children who do well at school. These are those who are generally well-liked by teachers, conform easily to the dictates of traditional schooling and, with dedication, usually do very well in their studies. I can, therefore, understand where the term ‘high achievers’ comes from but this does not clarify the message in the table. Naturally, gifted children can be and are high achievers as well, so that could apply to them equally. The important fact is that gifted children are frequently not in the highest group of achievers due to their being almost beyond the group. They often dislike the routine and drill of normal schooling; they find it hard to have to focus on details; they may often be thinking way ahead of the class and drawing inferences and making connections that may never occur to their bright, hard-working, conscientious classmates.
The table is not meant to be taken so seriously – it is merely an illustration of how less informed adults may mistakenly identify children as gifted on the grounds only of their good school results. I have a favourite saying that I use often: The gifted children are seldom those who achieve the highest marks on their school-leaving exam. Look more closely at the school failures, or those children who fool around at school. School results are not a reliable or valid judge of giftedness.
And the idea that the table is being used as a checklist is simply ridiculous! I feel quite upset about that!
Hopefully you and others who understand more will be able to correct this misperception and misuse of information. Let me know if I can be of any additional help.
Best wishes
Shirley

Dr Shirley Kokot
Educational Psychologist

Originalkällan:

Kokot, S. (1999). Help – our child is gifted! Guidelines
for parents of gifted children. Lyttelton,
South Africa: Radford House Publications


Gagnés tabell – differentiering av särbegåvning

Påstående:

differentiering

Förekomst: Socialmedicinsk tidskrift (artikel av Persson), varefter differentieringen har återgivits under Skolriksdag m.fl. föreläsningar m.m.

Rättelse: Beteckningarna har förskjutits ett steg i översättningen och redan originalets uträkningar är felaktiga. Dessutom har Gagné, som gjorde ursprungstabellen, övergått till att förorda en klassificering som bygger på tiopotenser i ovanlighet istället för på steg i form av standardavvikelser.

Procenten av befolkningen och standardavvikelserna är desamma som i originaltabellen (se nedan) men samtliga benämningar har förskjutits en standardavvikelse nedåt. ”Basically gifted” har därmed ingen språklig motsvarighet i den svenska översättningen och ”Genialt särbegåvade” har ingen språklig motsvarighet i originalet.

Perssons motiverar sitt användande av uttrycket ”högpresterande” i texten och figuren, men begreppet leder till förvirring om det lyfts ur sin kontext, så iaktag försiktighet vid citering av text eller figur.

differentiering_gagné
Originaltabellen (Gagné, 1993, s.82)

Det ska noteras att procenten avser alla som ligger på den specifika nivån eller högre, vilket även gäller den svenska översättningen.

Korrekt uträknad borde tabellen ovan istället se ut såhär:
+1SD, 15.866-21.186%, 1 in 4.72-6.30
+2SD, 2.275-4.779%, 1 in 21-44
+3SD, 0.135-0.383%, 1 in 261-741
+4SD, 0.003-0.012%, 1 in 8 137-31 560

Inte minst på nivån ”Extremely” har originaltabellen kraftigt överdrivit hur sällsynt förekomsten av personer på den nivån är. I varje årskull av barn födda 2005-2013 i Sverige bör det statistiskt finnas 12-14 stycken som har minst IQ155. På nivån ”Highly” bör det (inklusive ”Extremely”) i varje ovan nämnda årskull finnas 388-443 stycken barn med minst IQ140.

Gagné, som gjorde ursprungstabellen, hade ett decennium senare övergått till att förorda en metrisk klassificering där varje ny begåvningsnivå utgör den översta tiondelen av den föregående (Gagné, 2004, s.130).

Källor:

Gagné, F. (1993). Constructs and models pertaining to exceptional human abilities. In K. A. Heller, F. J. Mönks & A. H. Passow (Eds), International handbook of research and development of
giftedness and talent (pp. 69- 87). Oxford, UK: Pergamon

Gagné, F. (2004). Transforming gifts into talents: the DMGT as a developmental theory.
High Ability Studies, Vol. 15, No. 2, December 2004.

Särskilt begåvade utgörs av de översta 15 procenten

Påstående: Särskilt begåvade utgörs av de översta 15 procenten.

Rättelse: Det går att hitta auktoritetsargument, men ingen konsensus, för en mängd olika godtyckliga gränsdragningar. Det finns däremot goda praktiska och kommunikativa skäl att hålla en gemensam och vedertagen linje i form av de ca 5% (IQ125 om vi enbart ser till generell intelligens) som omnämns i Skolverkets stödmaterial och som redan det är en vid omfattning ur internationellt perspektiv. Det måste förstås finnas en bibehållen medvetenhet om att även den som fått ett lägre resultat kan ha motsvarande behov.

Att hela 15% ibland anges tycks bottna i texten och tabellen av Roland S Persson, från Socialmedicinsk tidskrift, som behandlades i föregående punkt. Tabellen av Gagné, Perssons källa, benämns ”Subcategories within the gifted/talented population”.

Persson skriver själv i artikeln att ”Det är viktigt att poängtera att även de särbegåvade är ”högpresterande” och att de måttligt särbegåvade (som i det följande kommer att benämnas högpresterande) inte är särbegåvade i så motto att de uppvisar de personlighetsattribut och socioemotionella behov i  styrka och frekvens som ofta karaktärisera snarast de särbegåvade” (s.133).

I personligt samtal med undertecknad (2017-05-23) bekräftade Persson att ”särbegåvad” i det aktuella fallet var menat som en översättning av engelskans ”gifted and talented”. Detta för att göra Gagnés text tillgänglig för en svensk målgrupp bestående av praktiker,  inte forskare. Budskapet som Roland ville få fram var att det finns skillnader beroende på var man befinner sig på fördelningskurvan, men han betonar att gränserna aldrig är absoluta. I andra sammanhang har Roland nämnt intellektuell särbegåvning som något som återfinns hos 2% av befolkningen, grovt räknat. Roland bekräftade i vårt samtal att de som har de stora särbegåvningsbehoven ligger närmare 2% än 15%, men att det är hugget som stucket med den exakta siffran.

Texterna på denna sida är skrivna av J0han.Nyh (info [at] brainchild.org).